Karl Seldahl om Elefantmannen

Just nu repeteras pjäsen Elefantmannen, i regi av Karl Seldahl, här på Estrad Norr. Premiär blir det på Scenkonstverkstan i Östersund den 15 mars.

”Eviga frågor korsas med nuet”

Den missbildade ”Elefantmannen” Joseph Merricks gripande öde i den Victorianska erans industriella grottekvarn under 1800-talet fascinerar fortfarande. Nu ges berättelsen nytt liv i den jämtländska och härjedalska samtiden, detta tack vare Karl Seldahl.

Manusförfattare som han är söker Karl Seldahl en kärnfull formulering som lyfter svaret på frågan in i ett förklarande sken. Den lite ofina frågan är varför teatern behövs, och kanske i synnerhet då hans kommande föreställning Elefantmannen.

– Eviga frågor korsas med nuet, säger han tankfullt.

Karl antecknar svaret i sin Star Wars-anteckningsbok. Sedan tar han en klunk kaffe från sin Star Wars-kopp. Mellan fingrarna skymtar motiv från The Empire Strikes Back, den episka rymdoperan där ondskan och godhetens överlappande naturer problematiseras, vilket även kommer att ske i Elefantmannen.

Estrad Norrs nuvarande tema är ”identitet”. Karl drar en parallell mellan Elefantmannen och Jämtkluringar som spelades under hösten 2022.

– Båda handlar om identitet. Jämtkluringar tar avstamp i platsens betydelse, medan Elefantmannen tar spjärn mot det kroppsliga och främst hur vårt yttre påverkar vår egen och andras syn på vad som är normalt, säger Karl som skrivit manus och regisserar Elefantmannen.

Föreställningen har premiär den 15 mars och spelas till maj. En övervägande del av rollerna besätts av scenkonstgruppen Teater Barda, som är en fast del av den ordinarie verksamheten hos Estrad Norr. Det brukar sägas att medlemmarna i Teater Barda har varierande funktionshinder. Varierande utifrån vad kan man ju fråga sig. Och vad är ett hinder egentligen?

– De har väldigt många egna erfarenheter, vissa smärtsamma, av samma slag som Elefantmannen fick vara med om. I föreställningen gör vi det här till en konstnärlig tillgång. Vi samtalar såklart efter repetitionerna, delar smärtan och erfarenheterna, berättar Karl.

Karl själv bär på liknande upplevelser.

– Som ung hade jag både problem med min sömn och min självbild. När jag såg filmen Elefantmannen insåg jag att Joseph Merrick hade liknande problem. Det gav en otroligt stark igenkänning. Josephs livsöde har följt mig sedan dess, säger Karl.

Ny och gammal smärta blir konstnärligt bränsle i föreställningen.

– Jag tror den har något viktigt att säga oss om människans egenvärde, vad vänskap är, ondskans natur och även betydelsen av att vara snäll. Det är viktig frågor i dag när många ägnar en stor del av sin tid på ganska ytliga och utseendefixerade sociala medier. Teatern är motsatsen till allt detta, den är riktiga människor i riktiga rum som leder till verkliga möten, till nya tankar och inte sällan till insikter som förhoppningsvis gör oss till större och bättre människor, säger Karl Seldahl.

Text & foto: Jörgen Vikström