Textil historik och teknik

Här hittar du historien och beskrivningar till textilier, virkning, stickning, broderi och vävning.

Virkning

Den första kända tryckta virkbeskrivningen publicerades 1824 i den holländska damtidningen Penélopé. Var virkningen har sitt ursprung är inte känt, men det finns flera teorier. En är att virkningen utvecklats ur påtningen, som är ett annat ord för smygmaskvikning. Eller att den skulle vara en vidareutveckling av tambursömmen, där stygn sys med hjälp av en krok på ett tyg som är uppspänt på en syram. Du kan läsa mera om dessa teorier i Pia Sandgren kandidatuppsats: Virkningens utveckling i Sverige fram till 1900-talet.

I Wilhelmina Stålbergs ”Den nya Wirkboken”, från 1848, (nytryck från 1977) finns beskrivningar till spetsvirkade vita kragar, mössor och väskor, som var den tidens mode, men också till ”virkning med kulörta garner”. De kulörta garnerna kunde vara av silke, men också ett tunt ullgarn, eller som i bildens brudgumshängslen av bomull. Flerfärgsvirkningen görs av fasta maskor med nedtag i bakre maskbågen. Virkningen görs hela tiden från samma håll och får på så sätt en tydlig rät- och avigsida.

Virkningen blir omåttligt populär under 1800-talets senare hälft, vilket resulterar i en mängd heminredningsföremål. Kanske var det dessa produkter som bäddade för det lite tvivelaktiga rykte som virkningen fick runt förra sekelskiftet, då framstående hemslöjdsprofiler och kulturpersoner som Sofie Adlersparre, Ellen Key och Lilli Zickerman går till hårt angrepp mot virkningen. Först under slutet av 1980-talet, med bland andra Maria Gullbergs examensarbete från Konstfack fick virkningen sin upprättelse och nu virkas det för fullt igen!

Läs mera:
Haekling – Historik og teknik av Lis Paludan (1986)
Tid att virka, Hemslöjdens skriftserie (1998)
Virka muddar! av Maria Gullberg (2007)
Virkningens utveckling i Sverige fram till 1900-talet av Pia Sandgren (2009)

Virkad mudd från Klövsjö