Region Jämtland Härjedalen

Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade barnkonventionen, är en internationell överenskommelse mellan de flesta av världens länder. Den består av 42 artiklar som beskriver vilka rättigheter barn har. Sedan den 1 januari 2020 gäller barnkonventionen som lag i Sverige

Regionalt och lokalt ansvar

Kommuner och regioner ansvarar för de flesta frågor som direkt rör barn och ungdomar i Sverige. Därför är det viktigt att beslut och verksamheter inom kommuner och regioner utgår från barnkonventionen. Barn är rättighetsbärare och vi är skyldighetsbärare.

Konventionen ställer krav på offentlig verksamhet att implementera rättigheterna och möta barns och ungas behov och intressen. Att rättigheterna fungerar i praktiken är viktigt och särskilt på regional och kommunal nivån då det är där barn och unga i första hand kan göra sina röster hörda.

Barnkonventionen

Rättigheterna i barnkonventionen utgår från fyra huvudprinciper:

  • Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
  • Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet.
  • Alla barn har rätt till liv och rätt att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar.
  • Alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad.

I praktiken innebär detta bland annat att:

  • Barn har rätt att bli hörda i frågor som rör dem.
  • Barn har rätt till en egen identitet, att bilda och fritt uttrycka egna åsikter.
  • Varje barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande, övergrepp och diskriminering.
  • Barn har rätt att träffa båda sina föräldrar, om det är möjligt och det är bra för barnet.
  • Barn har rätt till bästa möjliga hälsa och sjukvård. Barn har rätt att ta del av och sprida information.
  • Barn har rätt till utbildning, men också till vila och fritid.

barnkonsekvensanalys

Målet med göra barnkonsekvensanalyser är att försäkra sig om att barns rättigheter ska finnas med i beslutsfattandet inom en verksamhet.

Barnkonsekvensanalyser har använts i Sverige sedan 2001, då framtaget av Barnombudsmannen och avsett främst för kommuner, landsting och statliga myndigheter. Modellen för detta har förtydligats och utvecklats en del sedan dess. En barnkonsekvensanalys ska inte försvåra arbetet, utan förenkla. Lättast kan man se en barnkonsekvensanalys som en enkel checklista med ett avgränsat antal punkter, avbockad av vuxna till förmån för barn.

Senast uppdaterad: 2024-02-16