December 2021
Aktuellt om mångspråk och nationella minoriteter
Heldagsseminarium om judar i Sverige med Paideia Folkhögskola
Den 25 november deltog jag i ett heldagsseminarium om judar i Sverige arrangerat av Paideia folkhögskola. Vi var ca 16 deltagare från hela Sverige som fick lära oss mer om svensk-judisk identitet genom den svenska historien, jiddisch som minoritetsspråk, den judiska livscykeln, judiskt liv i Sverige idag och om det arbete som görs av Judiska Församlingen i Stockholm och Judiska Centralrådet.
Noa Hermele, rektor och grundare av Paideia folkhögskola, inledde med att berätta om hur han och hans släkt kommit till Sverige under olika perioder av judisk invandring. Han beskrev hur urbaniseringen påverkat judiskt liv och flyttströmmar från mindre städer till större orter med synagogor och en judisk infrastruktur, vilket i regel betytt storstäderna. Det kan därför vara en utmaning att på lokal nivå idag undersöka om det finns eller har funnits judiska personer/föreningar/församlingar där man bor. Här vill jag passa på att nämna att det funnits en judisk synagoga på Storgatan i Östersund (information från Judiska biblioteket i Stockholm). Andra frågor som Noa pratade om var de grundläggande idéer som bygger den judiska identiteten, hur judar betraktas i olika länder och om den svenska minoritetsstatusen som inte är en okomplicerad fråga. Är minoriteten en del av den svenska kulturen eller särskild från den? Många judar vill inte identifiera sig som en minoritet men för de flesta betyder nog minoritetsstatusen ändå att vara del av svensk historia och kultur, sa han. Den judiska minoritetens bakgrund sammanfaller inte alltid med minoritetslagstiftningen i Europa och Sverige. Han menade att det är viktigt att vi funderar över vilken del av judiskt liv som vi vill synliggöra; kulturen, språket, religionen, etniciteten/folkgruppen?
Vi fick också lyssna på Ben Aurebach som växte upp med jiddisch som ett andra modersmål, Ute Auerbach rabbin i Stockholms Judiska Församling, Yael Fried intendent på Judiska museet i Stockholm, Eiran Davies rabbin med rötter i London samt Charlotte Manderman och Helene Eliasson Lundström från Judiska Församlingen i Stockholm som berättade om det Judiska Centralrådets arbete. Judiska Centralrådet är det officiella Sveriges samtalspart när det gäller judiskt liv i Sverige.
I världen finns ca 13 miljoner judar. I Sverige ca 20 000 varav ca 6000 är medlemmar i en församling. Judiska församlingar finns i Stockholm (ca 4500 medlemmar), Göteborg (ca 1000 medlemmar), Malmö (ca 500 medlemmar) och Helsingborg (ca 100 medlemmar). Stockholms judiska församling bildades 1776 och Helsingborgs judiska församling bildades så sent som 2010 (uppgifter från Judiska Centralrådet).
Det var en innehållsrik dag med bra föreläsare som gav fördjupade kunskaper och kontakter. I början av 2022 kommer ni att få en ”kontaktlista” med förslag på bibliotek, organisationer, föreningar, grupper och personer för respektive nationell minoritet som ni kan kontakta när ni jobbar vidare med minoritetsarbetet. Det handlar ju mycket om att bygga relationer och hitta vägar fram tillsammans med minoriteterna, något jag vet att många av er redan gör! Ni kan också alltid höra av er till mig för att få tips eller om det är något ni är särskilt intresserade av och vill veta mer om.
Mer om judiska Paideia Folkhögskolas verksamhet och kursutbud hittar ni här
https://paideiafolkhogskola.se/
Länk till annan webbplats.
Nytt utbildningspaket mot antisemitism
Utbildningspaketet Kunskapslyft om Förintelsen vänder sig till lärare och elever på högstadiet och gymnasiet. I paketet ingår bland annat dramadokumentären När rösterna tystnar, publicerad av Riksorganisationen för fortbildning om Förintelsen (RFF). Sveriges Utbildningsradio (UR) visar filmen på sina plattformar UR Play och UR Access.
https://www.minoritet.se/7178 Länk till annan webbplats.
KB:s halvdagskonferens 6 december om de nationella minoriteternas bibliotek
Den 6 december höll Kungliga biblioteket (KB) en digital konferens för att berätta om inrättandet av resursbibliotek för de nationella minoriteterna. Undertiteln var: Hur långt har vi kommit och vart är vi på väg?
Regeringen har gett i uppdrag till KB att under 2021-2023 jobba med likvärdig biblioteksverksamhet för de nationella minoriteterna. Bland annat genomförs en satsning på de nationella minoriteternas bibliotek (resursbibliotek). Uppdraget pekar ut fyra olika organisationer som redan har befintliga bibliotekssamlingar: en kommun, en myndighet, en stiftelse och en församling. För den romska minoriteten saknas motsvarande organisation. Bagir Kwiek, Kulturrådets läsambassadör (2019-2021) har anställts av KB för att utreda hur ett resursbibliotek för romer och romani chib skulle kunna utformas. KB tolkar uppdraget som ett långsiktigt arbete, berättade Elisabet Rundqvist. Resursbibliotek ska utvecklas och fler bibliotekstjänster än Bläddra ska utformas.
Elisabet berättade vidare att Resursbiblioteken ska vara ett stöd för landets kommuner och främja medieförsörjning på minoritetsspråk (inte fjärrlåneverksamhet, snarare hjälp/tips med inköp). Tillgång till litteratur för barn och unga ska särskilt beaktas. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Sametinget, berörda nationella minoriteter och myndigheter.
Resursbiblioteken ska vara nationella organisationer. Det betyder att nuvarande bibliotek som hittills varit lokalt och regionalt förankrade behöver ställa om sina verksamheter till ett nationellt perspektiv. Målgrupperna är dels bibliotekssektorn (kommunal och regional biblioteksverksamhet), dels slutanvändarna (de nationella minoriteterna och urfolket samer). Det regionala perspektivet är inte inskrivet i uppdraget, men blir viktigt. Samverkansformer mellan resursbibliotek, regional biblioteksverksamhet och folkbibliotek kommer att arbetas fram. Bibliotekslagens ändamålsparagraf (2) och paragrafen om prioriterade grupper (5) liksom politikområdet nationella minoriteter är styrande för uppdraget.
Vi fick lyssna till hur de olika Resursbiblioteken påbörjat sina arbeten med att ställa om verksamheterna till det nationella uppdraget. Samtliga har haft och har pågående dialoger med slutanvändarna. I flera av minoritetsdialogerna framkom en önskan om större synlighet för de nationella minoriteterna i biblioteksrummen. Flera av Resursbiblioteken nämnde också Finlandsinstitutets modell med Bokråd (Bokrådet publicerar till exempel litteraturlistor).
Eftersom Bagir Kwiek var sjuk berättade Elisabet Rundqvist från KB om vad som görs i det utforskande arbetet för ett resursbibliotek för romani chib. Övriga presentatörer var:
Eeva Östberg, Finlandsinstitutets bibliotek i Stockholm
Katarina Rohdin, Judiska biblioteket i Stockholm
Raisa Lessu, Nordkalottens bibliotek i Övertorneå
Hanna Karolina Schimmer, Samernas bibliotek i Jokkmokk
Kontaktuppgifter till respektive Resursbibliotek kommer att finnas med på den kontaktlista jag sammanställer till er på biblioteken (skickas ut i januari 2022).
Minoritet.se har gjort en sammanfattning av konferensdagen https://www.minoritet.se/7220 Länk till annan webbplats.
Har ni frågor eller funderingar kan ni mejla till nationellaminoriteter@kb.se
Digital nätverksträff Nationella minoriteter och urfolk 9 december
Biblioteksföreningens nätverk hade digital träff med en mångsidig agenda. Elisabet Rundqvist/Kungliga biblioteket berättade om det regeringsuppdrag de fått och arbetet med resursbibliotek för de nationella minoriteterna där dialog och samråd, det vill säga samtal, är centralt: ”Vi hittar vägen samtidigt som vi går på den.” Eeva Östberg/Finlandsinstitutets bibliotek berättade om deras omställning till resursbibliotek. Utöver de boklistor de tagit fram under många år är de bland annat på gång med en materialbank på webben, bokpaket för finskspråkiga läscirklar och en barnboksutställning som blir möjlig att boka för biblioteken. Bagir Kwiek har arbetat gentemot den romska minoriteten för att samla in synpunkter, behov och idéer för ett romskt resursbibliotek. Bagir står även bakom bildandet av ett litterärt sällskap med stor bredd som kommer att kunna fungera som romsk kontaktgrupp för biblioteken i landet. Erica Forsgren berättade om det arbete som görs inom ramen för Tornedalingarnas sanningskommission och som ska vara avslutat i maj 2023. Arbetet började med boken Då var jag som en fånge och med dåvarande kulturministerns uppmaning till de människor hon mötte under ett besök i Tornedalen att kräva en sanningskommission. Kommissionen samlar in och dokumenterar kränkningar mot tornedalingar, lantalaiset och kväner. Metoden är kaffe-möten där man samlas, pratar och delar berättelser. Det blir viktigt att efter insamlandet hitta metoder för att synliggöra och sprida vidare kunskap om Tornedalens historia, sa Erica. Coppelie Cocq och Lars Iselid från Umeå universitet talade om makt/koloniala aspekter av klassificering och metadata respektive om arbetet med språksökning och samisk facett i söktjänst. Intressanta föreläsningar om de inbyggda koloniala strukturer som finns i bibliotekens klassificerings- och söktjänster, och hur vi kan verka för att bli mer medvetna och göra på andra sätt. Coppelie pratade också om ”digital humaniora”; att använda humaniora som kritiskt perspektiv vid användandet av digitala verktyg. Förmiddagen avslutades med Regine Nordström och Annette Kohkoinen som gav en presentation och lägesbeskrivning av den digitala resursen Polarbibblo som går från projekt till etablerad verksamhet från och med 2022. Tjänsten riktas till barn och unga i åldrarna 6-12 år och inkluderar svenska och nationella minoritetsspråk (just nu samiska och meänkieli). Från Biblioteksutveckling JH planerar vi att i början av 2022 bjuda in Polarbibblo till ett digitalt möte för att presentera tjänsten för länets bibliotek.
Kolla redan nu in Polarbibblo
https://www.polarbibblo.se/ Länk till annan webbplats.
Läs mer om boken Då var jag som en fånge
Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset
Komisuuni.se Länk till annan webbplats.
Du har väl hittat till ”Året runt i almanackan”?
Institutet för Språk och Folkminnen (Isof) har lagt ut en digital almanacka med information om årets alla dagar, namn och händelser. Här finns mycket faktakunskap att ta del av, ladda ned, dela osv inte minst utifrån mångspråks- och minoritetsperspektiv:
Litteraturtips om den sverigefinska minoriteten
Tidigare i höst publicerade Verbal förlag den tvåspråkiga boken Ett halvt sekel av Sisu, med journalisten Kristian Borg som redaktör. Boken berättar om Haninge kommun men kan läsas som en berättelse om hela den sverigefinska minoritetens ställning och utveckling i Sverige under tre generationer.
https://verbalforlag.se/bocker/ett-halvt-sekel-av-sisu/ Länk till annan webbplats.
/Anette Forsberg
Lästips för julen
Inifrån Sápmi. Vittnesmål från stulet land. En antologi utgiven i år med Patricia Fjellgren och Malin Nord som redaktörer. En bok med samiska röster som genom poesins form och i personliga berättelser berättar om vad Sápmi är och betyder. Här ryms många frågor samtidigt. Om plats, identitet, förtryck, makt och motmakt, minnen och längtan: ”Inifrån Sápmi är en mosaik av erfarenheter och drömmar om en annan framtid.” Läs!