RApport från KB webbinariet 22 mars: Att arbeta med nationella minoriteter på folkbibliotek
Under en hel förmiddag fick folkbiblioteken möjlighet att lyssna till det senaste som KB själva respektive KB genom uppdrag till andra erbjuder för att ytterligare stärka bibliotekens arbete med fokus på nationella minoriteter.
Elisabet Rundqvist/KB berättade om textanalysen av 287 kommunala biblioteksplaner där hon undersökt hur nationella minoriteter beskrivs i texterna. Alltså en undersökning av vad som står i planerna och inte av vad som faktiskt görs. Tidsperioden för analysen är 2014-2023 och det är första gången KB tittar på hela landet, tidigare har det handlat om ett urval. Resultaten visar bland annat att det i 68 procent av planerna görs en tydlig koppling till bibliotekslagen medan enbart 15 procent har skrivit in minoritetslagen. När det gäller verksamhet för barn och unga är det ovanligt med specifika beskrivningar av mål och aktiviteter. När det gäller verksamhet för vuxna/allmänt saknar 40 procent utskrivna mål för verksamheten medan 60 procent i varierande grad beskrivit verksamhet. Det finns inga tydliga geografiska mönster men vissa kluster framträder. Endast fem planer har full integrering och konceptualisering av bibliotekslagen, minoritetslagen och språklagen och tar upp revitalisering (Norrbotten och Västerbotten). I fjorton av planerna beskrivs samerna som urfolk. Textanalysen avslöjar hur planernas författare närmat sig målgruppen. Rubriksättningar avslöjar bristande kunskaper då nationella minoriteter kopplas ihop med integration. Det är mycket sällsynt att det står att samråd ingått i framskrivandet av planerna.
Programmets nästa punkt var de nationella minoriteternas bibliotek det vill säga de fem resursbiblioteken som nu påbörjat sitt arbete. De har i uppdrag att stödja minoriteterna, de kommunala biblioteken och de regionala biblioteksverksamheterna i hela landet. De besvarade inledningsvis frågan om vad folkbiblioteken kan göra för att komma igång med nationellt minoritetsarbete. Synliggörande och kunskap lyftes av alla. Börja med att fortbilda er själva, skaffa egen kunskap sa företrädarna för resursbiblioteken. Att sätta sig in i lagstiftningen var ett annat råd. Det är viktigt att vilja lära och förstå, för att skapa goda relationer med minoriteterna. Ni behöver inte vara experter direkt, ta små steg. Hur kan biblioteken göra för att få kontakt och skapa dialog med minoriteterna? Synliggör minoriteterna i biblioteksarbetet/rummen så kommer människor att ge sig till känna. Ta gärna kontakt med föreningar och bjud in dem. Men det är viktigt att prata igenom varför ni vill ha kontakt. Det kan finnas en trötthet hos minoriteterna, visa att ni ansträngt er genom att skaffa kunskap så finns en grund för att bygga förtroende. Arrangemang på exempelvis nationaldagar är bra sätt att uppmärksamma. Från Samernas bibliotek föreslogs följande steg: Synliggör, skaffa kunskap, bygg förtroende och använd er av ”Ringar på vattnet”, det nya metodstödet för samråd med barn och unga. Finlandsinstitutets bibliotek betonade vikten av att skapa lokala kontakter. För att lyckas med det föreslogs biblioteken lyfta frågorna i sina befintliga kanaler så som biblioteksrummen och i sociala medier. Var tydlig med att ni önskar få kontakt! Kartlägg gärna aktörer som kan ha sverigefinska kontakter. Den avslutande frågan handlade om hur resursbiblioteken kan ge stöd när bibliotekarierna hör av sig. Här jobbar resursbiblioteken lite olika så ett tips är att ta del av den information som finns på respektive webb. Till exempel erbjuds råd kring inköp litteratur, boktipslistor, tips om föreläsare, författarlistor, filmer, bokpaket, fjärrlån/depålån, mottagande av studiebesök med mera. Samiska bibliotekets vision är att kunna erbjuda utskrivbara utställningar. Hör av er om vad ni vill ha stöd och hjälp med, uppmanar resursbiblioteken!
Programmet fortsatte med Carin Collén från Regionbibliotek Västernorrland som presenterade ett nytt metodstöd för samråd med barn och unga tillhörande nationella minoriteter, med titeln Ringar på vattnet. Våga kasta stenen, uppmanade Carin i sin presentation. Även om det kan vara svårt att veta var man ska börja. Det finns många sätt att skapa relationer med barn och unga. Metodstödet är lokalt riktat till folkbiblioteken. KB gav uppdraget att ta fram metodstödet utifrån erfarenheter från Sundsvalls bibliotek, som nu testats ytterligare i tre andra kommuner. Till grund för arbetet ligger också de lagar som skyddar barn och ungas rättigheter. Förhoppningen är att materialet sprids till folkbibliotek och regionala biblioteksverksamheter. Det är inte bara ett metodmaterial utan också inspirerande läsning om vad/hur biblioteken gjort för att arbeta kontaktskapande med barn och unga. Metodstödet kommer läggas på Digiteket. Ta gärna kontakt med Sundsvalls bibliotek om ni vill veta mer. Biblioteken i region Jämtland Härjedalen har möjlighet att lyssna på och samtala med Carin på den läsfrämjandefrukost vi bjuder in till 17 maj!
Annette Kohkoinen presenterade Polarbibblo som fortsätter växa. KB:s uppdrag har vidgats och snart finns även finska och romani chib representerat på sajten, som numer är en nationell tjänst med målgruppen 6-12 år. Polarbibblo vill vara en trygg plats för barns berättarlust, skaparglädje och språk, för att stödja barns kultur- och identitetsbyggande. Idag finns nio språk representerade. Olika språkdjur representerar språken så att det ska vara enkelt att orientera sig. Sajten är interaktiv och används av modersmålslärare, fritidsverksamheter, bibliotekspersonal och för språkrevitaliseringsarbete. Här finns spel och barnen kan läsa/lyssna, rita och berätta. Redaktörer granskar texterna som skrivs och det är möjligt att publicera anonymt. Polarbibblo vill vara för alla oavsett nivå, det går bra att blanda språk. Aktuellt att hålla utkik efter: Startkit till bibliotekspersonal och boktips på romernas nationaldag 8 april. Informationsmaterial om Polarbibblo, så som bokmärken och informationsfoldrar, finns på webben.
Biblioteken kan med fördel använda Polarbibblo mer, till exempel i samband med högtidsdagar och särskilda satsningar. Sprid information till skolor och dela ut material till klasser. Bibliotekspersonal tillsammans med barn och unga kan skriva texter, skicka in och publicera på sajten. Printa ut påsklovsbingo och lägg fram. Skriv ut målarbilder. Häng mobila språkdjur i taket. Det finns många sätt, titta in på webben och ta gärna kontakt! https://www.polarbibblo.se/
Länk till annan webbplats.
Nizar Keblawi från Biblioteken i Malmö berättade om tre nyproducerade filmer (2-4 minuter långa) med syfte att vara filmer om romer för romer, med fokus på bibliotek och de behov som finns hos de romska grupperna. Uppdraget har kommit från KB och barn och unga står särskilt i fokus. Filmernas teman är:
- Vad är ett bibliotek
- Hur blir man bibliotekarie
- Vad kan ett bibliotek ha för betydelse för individer
Premiärvisning på stor duk har genomförts på Oxie bibliotek. Tillsammans med KB tas en marknadsföringsplan fram för spridning av filmerna. De ska vara möjliga att sprida på olika plattformar. Bra om biblioteken sprider till romska grupper och till allmänheten. Om ni vill använda er av filmerna inför och under romernas nationaldag 8 april så ta kontakt! Nya idéer finns om att filma/dokumentera äldre romers berättelser, att spela in podd för barn och unga och att göra fler filmer om bibliotek till romska grupper.
Senka Islamovic från Biblioteken i Malmö berättade om arbetet med att synliggöra romska medier i den nationella katalogen, ett projektuppdrag finansierat av KB. Syftet är att synliggöra de medier som finns i Libris och göra dem enklare att hitta. I arbetet har ingått kartläggning med inventering av medier, översyn av indexering, analys av metadata, inventering av behov hos bibliotekspersonal och den romska målgruppen. Det visade sig svårt att hitta verk på ”sitt” språk. Två ämnesord hittades för den romska litteraturen (jämför 35 för den samiska). Arbetet med metadata och katalogisering av romsk litteratur kommer fortsätta. Senka menade att det borde göras en översyn av indexering för alla nationella minoritetsspråk då de inte passar in i rådande katalogiseringssystem. Medierna finns men kan vara svåra att hitta. En samlande bibliografi ger överblick och är till hjälp för bibliotekspersonalen.
Förmiddagen avslutades med en presentation av Joacim Hansson, som fått i uppdrag av KB och sanningskommissionen för tornedalingar att undersöka om folkbiblioteken bidragit till en försvenskning av Tornedalen. Hans svar på frågan är: ”Ja, folkbiblioteken spelade en aktiv roll i assimileringspolitiken i det tornedalska området.” En artikel om resultaten kommer att publiceras i IFLA Journal. Och KB kommer sprida resultaten till biblioteken. Det finns tydliga kopplingar till dagens samhällsdebatt och klimat. Biblioteken är en del av politiken och samhällskontexten, och han uppmanar biblioteken till vaksamhet. Ett råd är att använda sig av bibliotekslagen och de prioriteringar som står där.
Material från webbinariet kommer att publiceras på KBs webb, så håll utkik!