Biblioteksdagarna 2023

24-25 maj var det dags för Biblioteksdagarna i Linköping och Anette, Helena och Malin var på plats för konferensen där Öppenhet var ledordet.

Biblioteksföreningen förklarar det som att

”Öppenhet är grunden i ett demokratiskt samhälle. För många representerar biblioteken bilden av just öppenhet. I lokalsamhället, i skolan, på högskolan eller på arbetsplatsen är biblioteket en plats för alla. Tillträdesförbud, kostsamma forskningstidskrifter, låsta rum som ska föreställa skolbibliotek; är biblioteken så öppna som vi vill att de ska vara? Under Biblioteksdagarna 2023 tittar vi närmre på öppenheten i en bibliotekskontext. På det öppna rummet och den öppna datan. På uppdraget och (de potentiella) användarna i relation till öppenheten.”

Första dagen började med sedvanlig registrering och möjlighet att se på de olika utställarna och sedan en öppningsceremoni med Linköpings borgmästare, den akademiska damkören Linnea från Linköpings universitet, en videopresentation med kulturminister Parisa Liljestrand och ett välkomnande från svensk biblioteksförenings ordförande, Helene Öberg.

Vidare genom de två dagarna blev vi lotsade av konferenciererna Karin Martinsson Stattin och Lisa Gemmel.

Thomas Nygren, professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap startade upp med frågan: Vem i hela världen kan vi lita på?

Där han menar på att ett öppet samhälle ger medborgare yttrandefrihet och möjlighet att skapa och sprida information. Det innebär att fler människors berättelser får plats, men även att felaktig information medvetet sprids. Att desinformation är ett hot mot demokratin, då den kan användas för att sprida misstro mellan grupper i samhället och att i det öppna informationssamhället behöver därför varje individ rustas med förmågan att skilja sanning från lögn.

Thomas är duktig på att förklara sin forskning och hans föreläsning var väldigt intressant då han även gav oss handfasta råd på hur vi som bibliotekarier kan hjälpa medborgarna att träna källkritik genom både Nyhetsvärderaren Länk till annan webbplats. och Bad News Sweden Länk till annan webbplats.

Efter välförtjänt fika samtalade Eleonor Grenholm, Kungliga biblioteket, Anders Eriksson, tillförordnad enhetschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Lisa Mobrand, utredare på förmågehöjande avdelningen på Myndigheten för psykologiskt försvar om bibliotekens roll i krisorganisationer och totalförsvaret.

Samtalet utgick ifrån Var redo! Alltid redo? Och hur bibliotekens roll i totalförsvaret är fortsatt aktuell. I många kommuner är folkbiblioteken en viktig roll i kommuners krisorganisation. Samtidigt har även andra bibliotek, som skol- och forskningsbibliotek, en viktig roll att spela i att stärka den psykologiska beredskapen. Eleonor har varit med och gjort en Verktygslåda för bibliotekens beredskap som vi alla kan ta del av som utgångspunkt för beredskapsplaner på lokal nivå och den tog folkbibliotekscheferna del av under chefsinternatet 30/5. Vill ni läsa på mer finner ni verktygslådan på biblioteksföreningens hemsida. Länk till annan webbplats.

Efter sittande lunch i trevligt sällskap följde ett samtal mellan Catharina Isberg, bibliotekschef i Lunds kommun, och Rauha Maarno, direktör för kund- och samhällsrelationer på Tillgänglighetsbiblioteket Celia i Finland samt styrelseledamot i Eblida. Där de samtalade kring Europeiskt biblioteksarbete – vart är vi på väg?

De utgick från att det finns många mörka moln på den europeiska bibliotekshimlen – ett krig i Ukraina, en fallande ekonomi och utmaningar när det kommer till läskunnighet. Där ett nytt samarbete mellan europeiska bibliotek inom IFLA (International Federation of Library Associations) kan stärka bibliotekens situation. Där den regionala divisionen fokuserar starkt på opinionsbildning, att identifiera prioriteringar för regionen och att definiera och leverera handlingsplaner som svarar mot dessa och samtidigt finns det ett befintligt europeiskt samarbete bland annat genom Eblida. Diskussionen berättade bland annat hur arbetar de båda organisationerna och hur kan de hjälpa bibliotek i Europa.

På eftermiddagen kunde vi välja olika spår och Anette och Malin valde att lyssna till Politikens gränser – när gäller armlängds avstånd?

I en tid när kritik mot sagostunder med drag queens och stoppat luciatåg på grund av “fel” lucia är två exempel på när politiker haft åsikter om kulturutbud så ser vi att principen om armlängds avstånd inte fungerar som tidigare och ska politiker lägga sig i detaljerna i kommuners och myndigheters kulturverksamheter? Pelle Amberntsson, utredare på Myndigheten för kulturanalys, Hanna Carlsson, universitetslektor vid Linnéuniversitetet och Helene Öberg, ordförande för Svensk biblioteksförening, pratar om relationen mellan politiker och tjänstemän och hur stark är egentligen principen om armlängds avstånd och vad får lokala och nationella politiker egentligen besluta om. Pelle och Hanna har båda sett i sina analyser att det finns önskningar från politiker om hur saker ska göras inom kulturen och hur detta påverkar de som arbetar inom det kulturpolitiska området i Sverige. I vissa fall en direkt påverkan och i andra fall en indirekt påverkan och det ska bli intressant att läsa Hannas m.fl. forskning när den är färdig. Redan nu kan ni läsa mer om projektet Folkbiblioteken i ett förändrat politiskt landskap Länk till annan webbplats. som utgör grunden till forskningen och kan starkt rekommenderas.

Helena gick spåret Öppenhet – bibliotekens främsta konkurrensmedel där hon fick ta del av ett samtal om hur Linköpings stadsbibliotek har arbetat och arbetar med öppenhet i alla dess former. Marie Sääf, bibliotekschef Linköpings stadsbibliotek, berättade om strategierna för arbetet. Victor Johansson från Begripsam berättade om arbetet med att inventera och utveckla stadsbibliotekens lokaler så att de blir både kognitivt och fysiskt tillgängliga för alla. Jenny Karlsson, arkitekt från Moment arkitekter, visade på hur biblioteksrummet har omdanats för att öka tillgänglighet och skapa öppenhet och än ännu bättre mötesplats. Jan Holmbom från Linnefors, som utrett framtidens mobila biblioteksverksamhet i bland annat Linköping, berättade om en resa mot ökad öppenhet utanför biblioteksrummet.

Samtalet utgick ifrån att folkbiblioteken är idag kanske en av de få platser dit alla får komma utan att behöva köpa något. I stället erbjuds ett brett utbud av tjänster och produkter helt gratis. En behöver inte vara medlem eller betala något för att vara där och att det på ett sätt gör folkbiblioteken till öppna och tillgängliga. Men är de tillgängliga för alla?

På kvällen var det middag på Linköpings Flygvapenmuseum där vi fick chansen att gå en tur kring DC-3:an som försvann.

I utställningen om Dc-3:an fick vi gå runt vraket, höra berättelsen om det hemliga uppdraget, nedskjutningen och fram till att de efter 50 år bärgade flygplanskroppen. Hemlighetsmakeri, konspirationsteorier och diplomatisk kris följde efter flygplanets försvinnande, och kalla kriget kom väldigt nära. Detta kunde även kopplas till kriget idag och hur det kan se ut när det uppstår desinformation och saknas källtillit. Ska ni till Linköping så rekommenderar vi att se denna relik och läsa berättelsen om flygplanet som försvann.

Torsdagen började starkt med Förbjudna böcker i amerikanska skolor.

Nadine Farid Johnson, chef för PEN America Washington och Free Expression Programs berättade om den fortsatta vågen av bokförbud i skolor och bibliotek över hela USA och effekten av dessa förbud på friheten att läsa, friheten att lära och friheten att få tillgång till information. Hon talade om faran för demokratin som denna censur innebär samt bibliotekariernas avgörande roll för det fria utbytet av idéer, öppen undersökning, förståelse och empati, som är kännetecknen för ett öppet samhälle.

I det uppföljande samtalet diskuterade Nadine Farid Johnson och Jens Zingmark från Dawit Isaak-biblioteket i Malmö om yttrandefrihet och censur i böckernas värld med utgångspunkt i frågor kring den förbjudna litteraturen. Varför förbjuds litteratur och vilka böcker är det som censureras i Sverige och resten av världen? Hur kan biblioteken arbeta med böcker som är censurerade runt om i världen? För de som inte vet är Dawit Isaak-biblioteket i Malmö ett bibliotek som erbjuder en möjlighet för allmänhet och forskare att på en samlad plats kunna hitta och läsa litteratur som annars är svårtillgänglig eller utspridd. Här finns även facklitteratur om yttrandefrihet, censur, konstnärlig frihet, demokrati med mera. I bibliotekets hyllor finns förbjudna böcker, böcker som bränts eller censurerats – alla skrivna av människor som tystats, hotats, fängslats eller tvingats i exil på grund av sina ord. Både nutida litteratur skriven av till exempel fristadsförfattare samt äldre litteratur. Det är inte ett vanligt bibliotek men det är ett bibliotek som, tyvärr, behövs i dessa dagar.

Efter en kopp värmande dryck fick vi lära oss mer om projektet Queerlit som utvecklar en databas för skönlitteratur med HBTQI-tematik, och en tesaurus med nya ämnesord för att beskriva den skönlitteratur som tar upp samkönat begär/praktik eller överskridanden av binära könsnormer. Queerlit är unikt både nationellt och internationellt vad gäller samarbete mellan forskare och bibliotekarier för att tillgängliggöra skönlitteratur och använder även medborgarforskning för att samla in relevant litteratur och ämnen från HBTQI-personer. Allt publiceras som öppen data och databasen bygger rent tekniskt på öppen länkad data. Siska Humlesjö, projektassistent vid Queerlit och systembibliotekarie, berättade om projektet.

Vidare berättade även Föreningen Vetenskap & Allmänhet hur de arbetar med dialog mellan allmänhet och forskare. Bland annat genom att främja utvecklingen mot öppen vetenskap vilket är ett samlingsbegrepp för ett antal företeelser som gör forskningen mer transparent och inkluderande. Här ingår bland annat öppen tillgång och öppen data, men också vikten av att involvera människor i forskningsprocessen, så kallad medborgarforskning. Gustav Bohlin, utredare, fil.dr. samt biträdande generalsekreterare berättade om detta och gav tips på hur vi som bibliotekarier kan bidra till detta. Tillsammans samtalade Siska och Gustav kring det viktiga med öppen data och att involvera medborgare i forskningen. Vill ni veta mer läs gärna på:

https://queerlit.dh.gu.se/ Länk till annan webbplats.

https://v-a.se/ Länk till annan webbplats.

Och vill ni kanske ha en forskningsdag? Kolla in evenemanget Forskarfredag 2023 och se om ni vill bidra på något sätt:

https://v-a.se/kalendarium/forskarfredag-2023/ Länk till annan webbplats.

Efter lunch ledde Jenny Nilsson, utredare på Svensk biblioteksförening ett samtal med Elsa Waldensten, Linköpings universitetsbiblioteks UX-grupp, Malene Jensen, Världslitteraturhuset Göteborg och tidigare Kiruna stadsbibliotek, Klara Önnerfält, gymnasieskolan Spyken, Lund kring Inte bara UX – hur öppna är vi för användarnas idéer?

Där de kunde se att de flesta bibliotek är öppna för användarnas idéer och förslag. Men hur kan man arbeta med det mer systematiskt inom olika typer av bibliotek? Hur följer vi upp och utvärderar det arbetet? I panelsamtalet jämförde de likheter och olikheter mellan ett universitetsbibliotek, ett skolbibliotek och ett folkbibliotek där alla tre biblioteken har erfarenhet av ett systematiskt arbete med användarinflytande.

Sist men inte minst avslutades dessa biblioteksdagar med att utforska vad arbetet för en mer användarvänlig upphovsrätt kan innebära och varför biblioteken inte ska vara rädda för att engagera sig i frågan under parollen Lämna det inte till proffsen! Hur arbetet för en mer användarvänlig upphovsrätt är en lagsport där Stephen Wyber, chef för policy och påverkan på IFLA, berättade hur upphovsrätt ofta hamnar i “för svårt”-högen när bibliotekarier ska samlas kring en fråga att driva och hur att få rätt lagar på plats om tillgång, att dela och använda information är lika viktigt som inköpsbudgetarna.

Utöver dessa nedslag kopplat till Öppenhet gick vi omkring och kollade posterutställningen, där vi visade upp bibBl.a., vilket ledde till många fina samtal kring beredskap, hållbarhet och svårigheten att nå ut via biblioteken.

Efter dessa matnyttiga dagar åkte vi hem från ett soligt och grönt Linköping till ett mindre soligt Jämtland Härjedalen där vi nu ska omfamna alla dessa idéer och tankar till något som vi alla kan ha nytta av. Så avslutningsvis, vad är Öppenhet för er?