Internetdagarna 2021
Årets Internetdagarna, som arrangeras av Internetstiftelsen och är ett årligt tvådagars event för kunskap om internet och digitaliseringens påverkan på samhället, var precis som förra året helt digital.
Internetdagarna kännetecknas av valbara spår och internationella Keynotes. Årets talare var inte mindre än fyra framstående kvinnor i sina respektive fält:
Whitney Phillips
Medieforskare och expert på digital etik, extremism och sociala mediers roll i samhället.
”Oavsett om du är en aktiv användare av sociala medier eller inte så påverkas du av informationen som sprids i dina kanaler. Hur vi mår personligen påverkar även hur vi reagerar och vad vi väljer att dela. Det är väldigt viktigt att vi förstår dynamiken på sociala medier och hur vårat beteende offline också bidrar till det”
Phillips menar att sociala medier har effekter på vår mentala hälsa och vår mentala hälsa har effekter på informationen vi delar, som i ett ont kretslopp.
När vi är som mest stressade eller oroliga, så delar vi med oss av vår rädsla och sprider information (som kanske inte ens är sann) till vänner och bekanta – ofta på sociala medier. Detta lugnar oss för stunden, men problemet är att stress stänger av kognitiva funktioner, hjärnan går in i reptil-läge, vilket har effekten att vi blir mindre källkritiska. Detta begränsar alltså våra perspektiv, och med våra rädda, arga och ogranskade delningar så sprider vi den här stressen vidare och får andra att känna likadant.
Ibland behöver inte information vara falsk för att göra skada. Ett exempel är hashtagen #nomask. Många som använde den i sina inlägg gjorde det ironiskt, något som sociala medie-algoritmen inte kunde uppfatta, utan som läste av det som att det var en stor trend, och att en stor grupp människor var emot att bära mask under pandemin, fast att det i verkligheten inte alls stämde.
Ett annat problem som kan uppstå även utifrån goda intentioner, är när personer försöker förklara, säga ifrån eller utbilda andra, genom att kommentera på t ex inlägg som innehåller felaktig information. Även om det är välment, så gör det att original-inlägget trendar och får mer uppmärksamhet. Risken är då att ett viktigt inlägg, eller en uppgift som är sann och faktagranskad, drunknar i informationshavet, då det är de inlägg som trendar mest som syns. Detta är en metod som används medvetet av vissa, och kallas då "rökridå trollning".
Så ställ frågan: Kommer inlägg jag skriver med ironiska hashtags eller inlägg jag delar eller kommenterar om ”galna anti-mask personer” hjälpa, eller kommer det snarare skapa ännu större problem? Uppmärksamma istället de inlägg som du håller med och som är faktagranskade.
Phillips säger att vi behöver skapa ”lugna ner oss”- strategier. Bry om och ta hand om dig själv. Uppmärksamma tecken på när du börjar gå in reptilhjärneläge: högre puls, svettas etc då ska du inte dela något på nätet! Gör det först när du lugnat ner dig.
Läs mer om Whitney Phillips och hennes föreläsning här: https://internetstiftelsen.se/nyheter/det-finns-inget-som-existerar-utanfor-samspelet-pa-sociala-medier/
Länk till annan webbplats.
Maria Ressa
Journalist och Nobels Fredspristagare 2021 för sin kamp för yttrandefrihet.
Ressa är journalist och medgrundande till webbtidningen Rappler, vilket är en av få kvarvarande medier som bedriver oberoende journalistik i Filippinerna.
”Sociala medier används idag som ett vapen. Det sprids en enorm mängd falsk information och nättroll betalas för att sprida hot, hat och rädsla. Vi ser även att radikalisering och mobilisering av grupper sker på sociala medier. Våldet online stannar inte online”
Filippinernas president Rodrigo Duertes, menas ha vunnit valet 2016 tack vare att han genomförde en påverkanskampanj på Facebook, där betalda troll och fejk-användare spred falska nyheter och propaganda. Sedan Duerte kom till makten har Filippinerna blivit ett av världens farligaste länder för journalister. Pressfriheten är under attack varnar Ressa, och hon undrar om det kan vara rimligt att journalister ska behöva vara villiga att offra sina liv för att få tag på och ge ut information.
Demokrati är skapad och upprätthålls av människor, vilket betyder att den kan förändras och i värsta fall avskaffas! Sociala mediers möjlighet till snabb spridning, gör det möjligt att hat sprids fortare och når längre än fakta. Sociala medier kan även förbigå vår rationalitet. Det måste därför skapas säkerhetsspärrar. Algoritmer som styr vilka nyheter och inlägg vi får ta del av styrs inte av en ”redaktör”, som finns i traditionell media som stoppar desinformation, utan av våra känslor. De har blivit programmerade till att skapa reaktioner, och vilja få oss att reagera och dela – oavsett om det är sant eller inte – för desto längre vi stannar kvar på plattformen, desto mer pengar tjänar de. Detta är enligt Ressa ett hot mot demokratin.
Läs mer om Maria Ressa och hennes föreläsning här: https://internetstiftelsen.se/nyheter/valdet-online-stannar-inte-online/ Länk till annan webbplats.
Dr. Ayesha Khanna
AI-ingenjör och strategiskt rådgivare till världsledande företag och regeringar runt om i världen.
Det håller på att byggas nya smarta (och med smarta menas här artificiell intelligens-styrda) hyperlokala städer – städer inom städer som ska innehålla allt du kan tänka dig behöva – allt inom en radie av några kvarter. Byggnaderna i dessa ska vara säkra – på flera sätt. Byggnaderna släpper bara in personer som ska ha tillträde med hjälp av ansiktsigenkänning, allt ska styras kontaktlöst; öppna dörrar, kalla på hissen, tända lampor m.m. sker med rösten – så man inte behöver ta på någonting (minskar risken för smitta), om något behöver åtgärdas i byggnaden eller lägenheten, meddelar hyresgästerna byggnadens AI så sköter datorn kontakt med hantverkare. Allt du behöver ska också finnas tillgängligt i din lägenhet – t ex ett personligt gym där AI är din tränare, som genom data som puls och andningsfrekvens kan justera motstånd på vikter och hur många repetitioner du bör göra.
Tekniken utvecklas och blir billigare att tillverka, och storleken som krävs krymper vilket gör att du kan ha och använda den hemifrån, du behöver inte åka till sjukhuset tex för olika tester etc utan du kan utföra självtester. Wearables – bärbar teknik såsom smarta armband t ex, kommer snart kunna fånga upp över 20 medicinska parametrar, många saker kommer dessa smarta saker fånga upp i så god tid att du inte behöver åka till läkaren, om du behöver ändra din medicin så kommer AI kunna göra det istället.
Lika viktig som teknologin är, är samtalet om varför, för vem och vart data tar vägen. Khanna poängterar att det är extremt viktigt att vi förstår hur vi använder AI och vad andra sidan av det är (negativa sidan) Var uppmärksam och kritisk blick!
”AI är här för att stanna och det vänder upp och ned på varenda bransch. Automatisering tar över saker som människor utför idag och gör det mer effektivt. Men tekniken har inget medvetande. Eftersom en ständig avläsning av våra beteenden innebär integritetsrisker behöver vi en balanserad inställning till hur vi använder AI och vem som äger vår data”
En dator, algoritm eller AI lär sig utifrån den information vi ger dem. Är vi sexistiska och rasistiska så blir de också det. Samma algoritm som spred fake news om anti-vaccin, används också till att hitta tidiga stadier av bröstcancer. Hata inte teknologin, ha koll på användaren, manar Khanna.
Läs mer om Ayesha Khanna och hennes föreläsning här:
Amy Webb
Futurolog och omvärldsbevakare.
Webb berättade om många spännande teknologier som är på ingång eller som redan introducerats på marknaden. Bland annat smarta fibrer, datorer som är så små att de kan vävas in i tyg och användas i kläder. På så sätt kan dessa fibrer läsa av bärarens fysiologiska data, och Webb menar att de även kan komma att spara bärarens upplevelser och minnen – något som sedan kan återupplevas varje gång någon bär klädesplagget. (för en svensk version: https://smarttextiles.se/ Länk till annan webbplats.)
En annan spännande teknik är DR – Diminished Reality (minskad verklighet). Brusreducerande hörlurar (sådana man gärna använder vid långa flygningar ni vet) är DR-teknik, men nu fungerar det även visuellt. I Googles telefon, Google Pixel 6 finns ett verktyg som gör att telefonen automatiskt tar bort störande objekt eller personer i dina foton, för en snyggare och renare bild.
Det är dock viktigt att ha perspektiv och förhålla sig optimistiskt kritiskt till ny teknik och hur den används:
”Det finns mycket ny teknik som har potential att göra nytta för mänskligheten. Men problemen ligger i hur vi väljer att använda oss av tekniken och till vilket syfte. En viktig fråga att ställa sig är också vad som händer när tekniken du använder förändrar hur du ser världen, och i längden, dig själv? Hur förhåller vi oss då till varandra?”
Kommer vi se DR i smarta glasögon eller linser i framtiden? Kommer vi kunna styra vad vi vill se och inte se? Kommer vi kunna avgöra vad andra personer valt att ”minska” i sin verklighet? ”Nej, idag bara orkar jag inte se tiggare utanför affärerna”, eller ”jag som har en ätstörning, jag vill faktiskt inte se reklam för bantning eller träning, då det påverkar min mentala hälsa”. Som Dr. Khanna sa, tekniken i sig är varken ond eller god, det är hur vi människor väljer att använda den.
Webb förutspår även att framtiden kommer bli mer syntetisk än virtuell, där vår personliga data analyseras och används för att påverka vår verklighet:
”Syntetisk verklighet är ett begrepp som omfattar en verklighet bortom virtuell verklighet, VR och förstärkt verklighet, AR. Det handlar om en potentiell framtida verklighet där artificiell intelligens kan förutse vår vilja och preferens utan att vi är medvetna om det, och baserat på vår personliga data framställa en ny formbar verklighet.”
Läs mer om Amy Webb och hennes föreläsning här:
Avslutningsvis, årets Internetdagar var ögonöppnande på flera sätt, men framförallt hur viktigt det är och kommer bli att vi på biblioteken sätter oss in i både potentiella möjligheter och risker med den nya tekniken, framförallt på ett samhällsplan. Hur kan tekniken hjälpa eller stjälpa det demokratiska arbetet till exempel? Hur informerar vi våra medborgare om sociala mediers inverkan på både den individuella och samhälleliga hälsan? Hur stark eller skör är vår demokrati? Dessa frågor gör det uppenbart att digitaliseringen är långt mycket mer än tekniken i sig, och oavsett om du ser dig som en digital person eller ej, så påverkar den ditt liv och vårt samhälle mer än vi kan förstå.
//Hanna Eskelin
Ps. Jag gick spåren ”Framtidens arbetsliv” samt ”Spelifiering”, något som ni kommer få ta del av under 2022.