Föreläsningar om lättläst litteratur för unga läsare
Under Europeiska dyslexiveckan anordnades tre kvällsföreläsningar om lättläst som CHILLL vid Linnéuniversitetet, Svenska barnboksinstitutet och Dyslexiförbundet Skåne arrangerade.
Oj vilka kvällar! Tunga namn inom området, och så mycket kompetens och fördjupande kunskap!
Under Europeiska dyslexiveckan anordnades tre kvällsföreläsningar om lättläst som CHILLL vid Linnéuniversitetet, Svenska barnboksinstitutet och Dyslexiförbundet Skåne arrangerade. Oj vilka kvällar! Tunga namn inom området, och så mycket kompetens och fördjupande kunskap!
Först ut på tisdagens pass var Britta Malcolm, doktorand och adjunkt i svenska språket, med fokus på didaktik, och mer än 30 års erfarenhet av undervisning i skolan. Hon pratade bl.a. om läsförståelse, läsbarhet och avkodning och betonade vikten av att få in rätt ”vem” och ”vad” till rätt text, d.v.s. behovet av att ringa in hur mycket allmänbildning som texten kräver och vilka intressen eleven ifråga har. Dessutom behöver vi ta hänsyn till vilken vana eleven har att läsa just denna typ av text. Läsningen är ett samspel mellan text och läsare, menar hon, och den text som läsaren tar in, är inte densamma som den som författaren tänkt sig. Läsarens inferenser (förmågan att läsa mellan raderna och kunna koppla text till den kunskap en redan har) påverkar.
Anna Nordenstam och Christina Olin-Scheller berättade om sin forskning kring hur lättläst ungdomslitteratur har utvecklats och förändrats över tid. Redan på 1960-talet var LL en demokratifråga och en viktig del i samhällsdebatten, utifrån ”allas rätt att läsa”. Sverige har dessutom stuckit ut och satsat mycket på lättläst för barn och unga.
De största förändringarna inom LL-fältet enligt Nordenstam och Olin-Scheller, är att antalet LL-författare har ökat och att redan etablerade författare nu även ger ut LL. Omslagen har också förändrats från att tidigare ha varit tecknade, ofta på ett barnsligt sätt och inte särskilt påkostade, till att idag vara både flashiga och färgstarka, ofta med foton och realistiska bilder. Idag finns ett helt annat utbud med fler genrer, såsom böcker om lesbisk kärlek, sex och queerfrågor. Många böcker behandlar migranters tillvaro i Sverige och alltfler klassiker bearbetas till lättläst svenska numera. Inte minst har målgruppen för LL vidgats. Idag är många LL-läsare nysvenskar.
Under onsdagen inledde Åsa Wengelin, forskare i svenska språket. Språkvetenskap + psykologi är hennes primära forskningsfält. Hon har förresten också arbetat med funktionshindervetenskap och brinner för tillgänglighetsfrågor. Vilken kunskap hon verkar besitta!
Hon beskrev bl. a. för oss varför en till synes enkel text med enkla ord som nästan samtliga används hos barn, ändå kan bli svår. Som exempel använde hon några rader ur Per Lagerkvists Gäst hos verkligheten, som beskrev blommor som far iväg och telefonstolpar som störtar förbi som om de sprang (ungefär). Anledningen till att det kan bli klurigt av enkla ord är att texten förvånar läsaren. Den beskriver saker som läsaren inte är van vid eller har stött på tidigare.
Åsa berättade även om ögonrörelsestudier och hur en samhällsvetare (tolkat utifrån just ögonens rörelser över texten) läser och tar in en viss texttyp på ett helt annat sätt än en tekniker, pga erfarenhet och vana av just den typen av text.
Jag kan skriva så mycket mer om dessa givande kvällar. Jag är imponerad över den erfarenhet och kompetens som finns i området och tacksam över att få ha tagit del av mer fördjupande studier och forskning. Det slår en också vilken enormt komplex procedur läsning är!
/Johanna Vestfält