Sydsamisk fortbildning med resa till snåsa

Under hösten 2023 har hela regionen kunnat ta del av tre fortbildningstillfällen gällande det sydsamiska.

Fortbildning del 1

Det första tillfället ägde rum på OSD Folkets Hus i Östersund där personer från olika delar av regionen var med. Det var både förtroendevalda, kommunanställda, regionalt anställda samt olika föreningar som möttes.

Till att börja med presenterade sig Tjoevtenje-nätverket som är de som har anordnat dessa fortbildningstillfällen och vi fick chansen att ställa frågor kring nätverket.

Sedan fick vi veta mer om Politiska perspektiv och viljeriktningar av Karin Thomasson son är ledamot i regionfullmäktige samt sittande i regionala utvecklingsnämnden och regionens samiska samråd. Vi lärde oss mer om lagarna kring urfolk och nationella minoriteter samt att det på regional nivå finns två funktioner med samisk inriktning. Det första är Samiska samrådsgruppen och den andra är ett Samiskt kompetensnätverk. Region Jämtland Härjedalens samiska samrådsgrupp har som övergripande syfte att bereda samisk befolkning möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Mer specifikt är samrådet ett forum där samerna har möjlighet att framföra synpunkter på Region Jämtland Härjedalens olika verksamheter, samt föreslå förändringar och förbättringar i frågor som har aktualitet för gruppen. Nätverket är en arena för samiska frågor med koppling till arbetsplatsen – både den egna arbetsplatsen (avdelningen, enheten etc.) och Region Jämtland Härjedalen i stort. Syftet med nätverket är att mobilisera och samordna samisk kompetens på ett sätt som i förlängningen gynnar länets samiska befolkning.

Vidare berättade Jimmy Eriksson, kulturstrateg på Region JH, hur det samiska ska genomsyra kulturen både genom den regionala kulturplanen och genom de många kultursamarbeten vi gör i hela regionen. Detta ska göras genom att främja nationella minoriteters och urfolket samernas språk och kultur och stärka kunskapen om nationella minoriteters och urfolket samernas språk och kultur. Här kan ni läsa remissutgåvan för den regionala kulturplanen 2024–2027 för att veta mer: Remissutgåva Regional kulturplan för Jämtland Härjedalen 2024-2027 Pdf, 632 kB.

Anna Kråik Åström arbetar med utredningsuppdraget gällande FN:s Deklaration om Urfolkens Rättigheter som är initierat av regionens samiska samråd och där det finns ett politiskt beslut att utreda vad det skulle innebära om Regionen beslutade att implementera urfolksdeklarationen helt eller delvis. De som har arbetat med detta är bland annat Mattias Åhrén, regiondirektören, Johan Palm, högsta ledningsgruppen, regionens samiska samrådsgrupp, och regionens styrande majoritet (C, M, L, MP). Uppdraget har förståtts som vad blir de konkreta följderna om/när regionen implementerar deklarationen samt utrett hur det skulle gå till. De har utrett bindande rättigheter där de kollat närmare på bland annat FN:s Allmänna Människorättsdeklaration, Urfolksdeklarationen artikel 2 och Internationell sedvanerätt och det säger att vi ska implementera de bindande rättigheterna. Däribland rätten till icke-diskriminering i meningen rätt att vara olik och därför behandlas olika och rätten till självbestämmande. Just nu ligger utredningen hos politikerna och inväntar beslut. Ni kan läsa tjänsteskrivelsen här. Länk till annan webbplats.

Jerker Bexelius och Erika Omma Unnes från Gaaltije berättade om det regionala visionsdokumentet de tagit fram som heter Med samiska perspektiv—regional utveckling i Jämtland Härjedalen och som är det dokument som beskriver den samiska visionen och perspektiven på regionens status, utvecklingsfokus och i förlängningen resursfördelning på kort och lång sikt. Dokumentet har utarbetats som en separat del i regionens övergripande projekt ”Vägar till hållbar utveckling” där delprojektet har ägts och drivits av Stiftelsen Gaaltije. Arbetet med dokumentet har huvudsakligen skett i form av en tankeverkstad där deltagarna under ett drygt år och vid ett flertal tillfällen fritt diskuterat förutsättningar, visioner och mål. Gruppens slutförda arbete har vid ett antal tillfällen tillgängliggjorts för de till sametinget valda lokala, samiska politikerna i Jämtland Härjedalen att ge sina synpunkter på. Gruppens förväntan är att strategins innehåll på ett respektfullt och relevant sätt inkluderas i region Jämtland Härjedalens fortsatta utvecklingsarbete. Dokumentet går att läsa och ladda ner Länk till annan webbplats. och vi rekommenderar alla att ta del av visionen.

Fortbildningstillfälle del 2

Vid andra tillfället möttes vi digitalt och där lyssnade vi till Sametingets Håkan Jonsson som berättade mer om sametinget och SIC som är Samiskt Informationscentrum. Mycket information finns att nå via Sametingets webb Länk till annan webbplats..

Sylvia Sparrock arbetar vid Samiskt språkcentrum i Östersund och berättade att Samiskt språkcentrum är lokaliserat till Staare/Östersund, Dearna/Tärnaby, Jåhkåmåhkke/Jokkmokk och Giron/Kiruna. Språkcentrums uppdrag är att främja och stimulera till ökad användning av de samiska språken, stärka de samiska talarna, utveckla metoder för språkrevitalisering samt verka för att synliggöra och öka statusen för de samiska språken.

Vidare fick vi en presentation kring hur läget är gällande uppbyggnaden av den nya samiska parlamentsbyggnaden i Östersund. Efter en lång process beslutade Sametinget 2019 att en parlamentsbyggnad ska uppföras i Östersunds kommun/Staare. Frågan har därefter förts vidare till regeringen som har att fatta beslut om finansiering för det fortsatta arbetet med parlamentsbyggnaden. Samtidigt har Östersunds kommun i dialog med Sametinget arbetat vidare med att så långt som möjligt konkretisera byggplanerna. I dag finns en plats, vackert beläget vid Storsjöns strand (gamla Jamtli-bryggan), reserverad för uppförandet av vad som skulle bli ett nytt landmärke i staden. I budgetpropositionen för 2024 finns dock inga skrivningar om regeringens avsikter, än mindre några anvisade medel och det är det som behövs för att kunna bygga parlamentsbyggnaden.

Östersund är den första kommunen som tillsatt en samordnare av samiska språk och aktiviteter. Patricia Fjellgren arbetar just nu med kartläggningen. Tanken med tjänsten är att den till stor del ska vara utåtriktad och jobba med bland annat språk- och kulturrevitalisering genom att utveckla och samordna samiska språk- och kulturaktiviteter. Den kompletterar det mer strategiska arbetet inom kommunen som den samiska utvecklingsstrategen genomför. Som en del i det arbetet genomför kommunen, genom Patricia Fjellgren, nu en kartläggning av det samiska samhället för att bättre förstå vilka behov som finns, vad som redan görs och av vilka. Kommunen vill kunna ge lämpligt stöd till fler som vill delta och genomföra samiska kurser, aktiviteter och evenemang.

Avslutningsvis fick vi höra av Sandra Wall-Reinius om Avsiktsförklaringen från Miun (Mittuniversitetet) om att de är ett samiskt universitet, om deras forsknings och utbildningsinsatser samt utredning om lokalt samiskt språkcentrum. Mittuniversitetets avsikt är "att utveckla forskning och utbildning för samiska frågor på Mittuniversitetet och på så vis också stärka universitetets roll som ett universitet mitt i samiskt område och samtidigt bidra till att stärka det sydsamiska samhällets ställning både i Sverige och i Saepmie” står det att läsa i avsiktsförklaringen. Här kan ni läsa hela avsiktsförklaringen. Länk till annan webbplats.

Fortbildningstillfälle 3 – Resan till Snåsa

De två tidigare fortbildningstillfällena gav bred kunskap om vad och hur bland annat de i regionen arbetar med det samiska och gav en bra grund inför resan till Snåsa i Norge som var den avslutande delen i fortbildningen. Snåsa kommun ingår i det norska förvaltningsområdet för samiska språk och är ett kärnområde för sydsamiska. 2008 blev kommunen, som den första i det sydsamiska området, därmed officiellt tvåspråkigt. I Snåsa finns även Norges nationella museum för sydsamisk historia och kultur, Saemien Sijte, och där finns också en grundskola med sydsamisk inriktning, Åarjel-saemiej skuvle.

En grupp tappra själar tog bussen från Östersund kl. 7. 30 på morgonen och kom fram till Snåsa vid lunchtid. Under bussresan fick vi lära oss mer om lokal samisk historia och kanske i synnerhet om den samiska nomadskolan som fanns i Hålland förut med hjälp av Sylvia Sparrock. Vi fick även gå en digital tipspromenad för att se om vi hade fått med oss information efter fortbildningstillfälle 1 och 2.

Efter lunch fick vi en grundläggande och inspirerande presentation av flera verksamheter i Snåsa och inom det sydsamiska. Först ut blev vi välkomnade av borgmästaren i Snåsa kommun, Arnt Einar Bardal, som berättade hur viktigt det var för kommunen att vara en tydlig sydsamisk förvaltningskommun och hur de jobbade inom kommunen för att föra fram det sydsamiska så mycket som möjligt. Direktören för Sametinget, Inger Marit Eira-Åhrén, berättade vidare med en presentation av den politiska organiseringen inom Sametinget i Norge och visade på hur deras visionsdokument är skrivet på samiska. Vi kunde därefter lära oss om hur många språkcentrum som finns i Norge (9 stycken) samt hur finansieringen ser ut av dessa. Läs mer om det på Sametinget Länk till annan webbplats.s webb.

Vidare berättade Morten Berg och Hans Lindberg om hur det är att leda den enda helt sydsamiska förskolan och grundskolan. Åarjel-saemiej skuvle (sydsamiska för Sydsamernas skola) är en grundskola med internat, som ger undervisning i och på sydsamiska för elever först och främst från Nord-Tröndelag, men också från andra ställen i Norge och från Sverige. Skolan driver utbildning på grundskolenivå efter den samiska läroplanen för eleverna på de sju första klasserna. I samma byggnad finns också den sydsamiska förskolan, Suaja Maanagïerte, som är en förskola för samiska barn åldrarna 1–5 år. De har även haft barn med andra modersmål än samiska och norska som ville vara där för att lära sig mer om den samiska kulturen, några av barnen hade istället polska som modersmål. Skolan bedriver också lägerskola för språk- och kulturkunskap för samiska barn, som har sin ordinarie skolgång i norskspråkig skola. En av eleverna på grundskolan är nyinflyttad i Snåsa från Bergs kommun. Vi fick träffa eleven som sa att den ville flytta till Snåsa då den började i sjuan för att få vara mer involverad i det samiska språket och kulturen och kände att det inte fanns någon liknande skola i Sverige.

Mattias Jåma berättade om hur rennäringen såg ut i de samebyar som gränsar mot varandra och som ligger till viss del i Snåsa kommun. När de märkte att de aldrig fick stöd i slakten så valde de att starta ett gemensamt aktiebolag och köpte ett eget slakteri som var till salu då. Detta har medfört till att de kan säkra plats och tillgång till kött och på så sätt finna bättre lösningar till försäljning. Nu har de även två mobila slakterier som de hyr ut och kör runt med hela året och det bästa av allt är att de samiska unga vuxna som behöver jobb ofta kan få jobb inom slakteriet och får på så sätt även lära sig om kulturen och tjäna pengar. Idag är det över 30 personer som arbetar inom slakteriet och de ser en ökning. Mattias berättade även att de ser att färre renar går till slakt. Detta tapp beror ofta på rovdjur så som lo, björn och järv, men även arealingrepp så som vindkraftsparker, gruvor och stugområden. De ser även att det förändrade klimatet tvingar renarna till nya vägar och tvingar dom ut till exempelvis det utökade järnvägsnätet.

Den sista presentationen vi fick ta del av på hotellet var av järngänget på Gïelem Nastedh, Eva Anette Wilks, Hanne-Lena Wilks och Britt Sparrock. Gïelem Nastedh är ett sydsamiskt språk- och kompetenscenter i Snåsa som har som uppdrag att bidra till och bevara sydsamiskt språk och kultur, utveckla och stärka lärande insatser inom språk, kultur och näring samt identitetsskapande tilltag för den samiska befolkningen, bidra till att samiska hörs och syns inom språkcentrets område, driva kursverksamhet i språk och traditioner samt skapa språkarenor så som språk-café, läxläsning och liknande. Utöver detta ger även Gïelem Nastedh ut böcker på sydsamiska. Både böcker som är översatta till sydsamiska och nyskrivna berättelser. De samarbetar även med Nord-Tröndelags folkbibliotek och har gjort enskilda översättningar (till norska) av populära barnböcker. Det finns 16 stycken tillgängliga nu och dessa finns att laddas ner på trondelagfylkes webb Länk till annan webbplats..

Efter en kort vila tog vi oss en tur till det sydsamiska muséet- och kulturcentret, Saemien Sijte, som är det enda sydsamiska museum i Norge som har nationellt ansvar för dokumentation, bevaring, forskning och förmedling av sydsamisk kultur i hela det sydsamiska området. Det är en fantastisk byggnad uppfört på en helt magisk plats där det sydsamiska finns i allt från arkitekturen, konsten, lekplatsen och området runt omkring. Inne i centret finns en huvudutställning som heter Gïejide goerebe och betyder Vi följer spåren som pågår 2022–2025. Där följer vi spåren efter samisk närvaro genom arkeologiska fynd och historiska källor. Utställningen börjar då isen smälte, för 14 000 år sedan och leder fram tills idag. Det är ett modernt sätt att visa upp historia på där digitala medel blandas med skrift och bilder och där man även kan ta och känna på ting. Alla texter och ljudfiler är i huvudsak på sydsamiska men går även att läsa eller lyssna på norska och engelska. Detta för att kunna nå flera olika målgrupper, utifrån olika kunskapsnivåer och det är även möjligt att fördjupa sig i olika teman. Allt från rennäring, slöjdkonst, det politiska kontra det samiska och vidare. En röd tråd i utställningen är den samiska skapelsemyten, nedskriven av prästen och författaren Anders Fjellner, som påminner oss alla om att ta hand om naturen också för framtida generationer.

Utöver denna makalösa utställning kunde vi även se en konstutställning av Pierre Åhrén som är en sydsamisk konstnär med rötter i Frostviken. Hans konst kändes väldigt lekfull och var väldigt färgrik och är inspirerad av hans eget liv och hans samiska rötter. Som överraskning serverades vi en fantastisk trerättersmiddag på Saemien Sijte av självaste Elaine som har HÄVVI i Oviken. Hon är nämligen där nu då det är hennes barn som flyttat till Snåsa och börjat skolan. Väldigt trevlig kväll med otroligt god mat.

Dagen efter skulle vi på olika studiebesök och då fick vi bland annat hälsa på i den samiska skolan och förskolan där alla talade samiska, skyltar var på samiska och läroböcker till viss del på samiska. Vi fick även se utomhusmiljön utanför Snåsa sykeheim där Gïelem Nastedh har gjort iordning en trädgård för sinnena med samisk inriktning så formen av gården är som ett rengärde och där finns även en torvkåta. Vi var förbi inne på Gïelem Nastedhs kontor och fick se alla deras bokutgivningar och hur det ser ut där. Alla bibliotekarier fick där möjlighet att spana in titlarna så det sedan lades en beställning. Vi fick självklart även se Snåsas folkbibliotek och träffa chefen för biblioteket, Ragna Strugstad, som visade upp hur deras samiska avdelning såg ut och hur de har tänkt med inköp, prenumerationer, etiketter och skyltar. Överallt i Snåsa, även på Coop, är skyltarna först på sydsamiska och sen på norska. Detta är något som syns tydligt och förhöjer känslan av att vara i en sydsamisk förvaltningskommun. Tänk om vi kunde göra likadant i vår region?

Bilder från Snåsa: